torsdag 26 februari 2009

Mus-igt






Måste ju erkänna att jag är lite svag för Lasse Åberg!
Eller kanske snarare hans alster, t.ex. glas och porslin med möss.
Det har kommit lite nya motiv nu!

Min favorit är nog Mussakan: det är ju egentligen bara grönsaker men ändå så självklart Musse Pigg!
En annan som är lite rolig är Packad Mus (kan man ju tyda lite som man vill):

Bilderna lånade från NordStjärnans hemsida/www.nordstjarnan.se

onsdag 25 februari 2009

Modig man = dum man?

Maken ringde nu på förmiddagen och frågade om jag kunde gissa vad han hade hittat på.
Det kunde jag ju givetvis inte. Jo, han hade varit till brevlådan och hämtat tidningen!

"-Är du inte klok!" var min första reaktion. Men jodå, han hade "hoppat" in i bilen och kört dit.
Nu har han ju automatlåda, annars hade det ju aldrig funkat.

Och för den som inte vet hur vi bor och speciellt inte vet var vår brevlåda bor, så kan jag berätta att vi har 800 meter till brevlådan.

Så detta var en liten expedition han hade roat sig med idag, men vid närmare eftertanke så skall han nog inte göra om det, iaf inte i det här väglaget som är nu (= is och snö!).

måndag 23 februari 2009

Vinter igen!

Vitt, vitt och åter vitt var det ute när man vaknade i söndags! Det började ju snöa redan på lördag eftermiddag och höll på hela kvällen (och natten?). När jag gick och la mig på lördagskvällen så hade det redan slagit över till plusgrader. På söndagen (lunchtid) visade termometern på +7,5! Och snön var BLÖT! Barnen var givetvis ute en hel del och varenda gång dom kom in så var kläderna DYBLÖTA! Det är vid sådana här tillfällen som man är glad att man har en skotork!

Maken ringde redan innan lunchtid och sa att han troligtvis skulle få åka hem idag. Så vid 14-tiden åkte Johan och jag iväg för att hämta hem honom, då hade han fått nya förband över såren och en massa recept på smärtstillande och blodförtunnande.
Vad jag finner lite konstigt är att han fått en blodförtunnande medicin som skall injiceras! Han får alltså själv ge sig en spruta 1 gång om dagen. Tur att han fixar det själv för jag vet inte om jag hade gjort det...

Tack vare smärtstillande så har han inte så vansinnigt ont, det är klart att det stramar välldigt i ärret (speciellt det stora). En annan sak som jag finner "modern" är att han har inte fått några stygn utan dom har "häftat" ihop operationssåren. Så på det stora såret på låret är det ca. 10-15 klämmor, 2 till nere vid knät och 2 vid ljumsken. Vart tog gammalt hederligt svenskt handarbete vägen? Hoppas för hans skull att det inte gör ont att ta bort dem!

Meningen är att han skall belasta det opererade benet fullt, men det är inte så lätt för då gör det ont. Och musklerna vill inte riktigt lyda honom, så han har svårt att röra på benet. Som när han skulle sätta sig i bilen när vi skulle hem så fick han lyfta benet på plats.
Nu är han sjukskriven 3 månader (till att börja med), och han skall på första återbesöket om 6-8 veckor.