Roligt värre!

I Lördags när jag, maken och våra två små åkte till bauhaus för att inhandla cement hörde vi Barnaministeriet (eller vad det nu heter) på P4 och det handlade om barn och bloggar.
Dom pratade med 2 unga bloggare varav den ena var vår gamla granntös från tiden på Lindholmen! Hur kul som helst!!!
Man kände liiite igen henne på rösten men hon hade lagt till sig med en riktigt grym stockholmska (vissa ord iaf!).

Så det var ju bara att gå ut på nätet och söka upp hennes blogg. http://typisktelle.blogg.se/
Kolla in den så får ni se en söt litet tjej!

Grannfamiljen flyttade upp till Stockholm (Saltsjö-Boo) för en himla massa år sedan. Vi hade lite kontakt ett tag men sen rann det ut i sanden (som så mycket annat). Vi hade tänkt åka och hälsa på dem förra sommaren (eller var det 2 år sedan?) men det blev det inget av med.

Jag är ju inte typen som gillar att prata i telefon i flera timmar - träffas hellre "face-to-face" om man så säger. Detta är nog en bidragande orsak till att jag är så dålig på att hålla kontakten...
Men jag gillar att skriva. Hade t.ex. en brevvän under ca. 25 år och vi har aldrig träffats!
Vi tappade tyvärr kontakten ändå...

"Elle" har iaf sagt till sina föräldrar att dom skall höra av sig och det ser jag MYCKET fram emot! Kanske kan vi få tummarna ur och verkligen åka och hälsa på dem?!

I skogen finns det rådjur

Och fladdermöss!

Maken rensade stuprännorna häromdagen och trodde att det var möss som hade trillat ner då han hörde rassel och pip. Nog var det möss alltid men inte sådana han trodde, utan fladdermöss.

2 stycken var det. Dom blev lite blöta då maken hade tänkt dränka mössen genom att fylla stupröret med vattenslangen. Lite blöta och smått omskakade kan man tänka, lyckades dom flyga iväg.

Min granne...

...är vad vi kallar (lite skämtsamt) en lampnörd.


Och det är speciella lampor som gäller: gamla fotogenlampor.

På bilden är det en Primus. Dom är ganska trevliga att se på, ger ett bra ljus mörka kvällar ute i skogen så det är ju inte så dumt att ha en sådan. Min granne har fler än en, kan jag ju säga....

Inte bara Primus, det finns Optimus och andra märken med. Och tillbehör och reservdelar, så grannen har fullt upp med alla sina lampor. Han har t.o.m. kommit över en brödrostar-grej som man kan använda med sin lampa!

Själva lampan består av en "strumpa" som blir rund som en glödlampa när man har fått upp temperaturen. En del modeller låter som jag vet inte vad - de brusar liksom. Låter lite skrämmande, tycker jag och det är väl en av anledningarna till att jag inte skulle vilja ha en sådan här lampa. Man har respekt för den!

När grannen började med denna hobbyn så blev man förvånad över hur många runt om i världen som har detta som en brinnande hobby - det finns t.o.m. ett forum på nätet(http://swedlamp.forumportal.se/forum/ ) här i Sverige. Och en annan granne (lite längre bort) visade sig också vara helt insnöad på denna typ av lampor.

Men visst, det är ju kul att ha en hobby att fördriva tiden med. Och jag får ju mysa i lampornas sken "helt gratis"!

Semestertider

Tobias och Ullis

Vi har varit på besök i Sibbhult hos min äldsta syster och hennes familj.
Min svåger har en gammal kakadua (ca. 30 år) som heter Ullis.

Tobias är den enda som under de senaste åren vågat ha den på axeln.
Det slutar nästan alltid med rivssår från klorna eller som i år - hon bet honom på bröstet.

Lukas på grönbete.

Nu har äldste dottern i syrrans familj skaffat sig en liten vovve som lyssnar till namnet Lukas.

En 10 veckor "gammal" labrador. Hur snäll och söt som helst!





Så när vi kom hem så började ju "tjatet" om ett husdjur - så igår blev barnen med akvarium!
Än så länge är det inga fiskar i men det kommer. Grannflickans fiskar förökar sig som bara den!
Så barnen skall få "ta hand om" några åt henne.

Akvariet står på Tobias rum - tomt än så länge.

Oj, vad jag inte hinner med allt

Mina bloggsidor uppdateras dåligt för tillfället, jag vet!
Men som vanligt så räcker inte tiden till för alla "måsten", "borde" och "skulle vilja".
Saker jag skulle vilja göra kommer (naturligtvis) sist... Saker jag borde göra ligger och ger mig dåligt samvete för att jag inte orkar vara så effektiv som jag önskar att jag var. Så det man hinner med är i princip alla måsten.

Som idag måste jag bara komma iväg och ta ett nytt kort till mitt körkort! Jag skall t.o.m. gå tidigare från jobbet bara för detta måste. I maj (runt min 12-åriga bröllopsdag) så blev det klart att jag numera bara skall heta Marttinen i efternamn. Äldste sonen också. I och med detta beslut så är det ju inte bara att leva vidare som om inget hade hänt utan det skall fixas ny namnstämpel till jobbet, nya visitkort, ny mailadress (jobbet) och nytt körkort. Allt utom körkortet är nu fixat!

Förra veckan provade jag på att åka buss till Oslo med Säfflebuss. Det gick rätt så bra förutom att på väg in i Norge så blev vi stoppade i tullen och en narkotika-hund gick länge och väl och sniffade i bussen. Efter en stund så tog dom ut en ung kille (för visitation?) och sedan tog dom ut en man av utländsk härkomst som (jag tror) inte hade alla papper iordning. Detta resulterade i att vi ankom Oslo 40 minuter försenat. Och den stackars busschauffören - detta var hans första dag på jobbet (och första turen för dagen).
Mig gjorde det inte så mycket att vi blev lite sena. Jag ringde min "chaufför" och sa att vi var sena så hon kom dit ungefär samtidigt som vi. Jag var i Oslo för att lära ut vårt orderegistreringsprogram till våra nya norska kollegor. Nu finns det även ett Fisher Scientific Norge! Fisher köpte ett gammalt bolag som vi har haft som kunder alla år jag kan komma ihåg (typ drygt 18 år) så det var som att besöka "gamla vänner". Vi hade en trevlig dag, gick ganska bra med språkförståelsen (från båda håll) och jag lärde dom "allt jag kan". Dom verkade nöjda och jag tog bussen hem. Denna gången blev vi inte stoppade i tullen utan utanför Uddevalla - av polisen. Chauffören (nu var den en som hade varit med förr) fick blåsa (OK!) och visa sina kör-registreringskort (eller vad dom nu kallas) och han blev godkänd med nöd och näppe. Hade tydligen slarvat med att skriva datum på baksidan av korten. Vi åkte över vågen - ingen övervikt så vi fick lov att fortsätta färden.
När vi lämnade Oslo så var vi 20 minuter försenade, ända fram till poliskontrollen så hade han lyckats köra ikapp så vi låg i fas men nu meddelade han att "jaha, där gick den tiden vi hade kört ikapp så nu blir vi lite försenade till Göteborg".
Vi blev bara 10 minuter försenade, inte så farligt. Jag var hemma precis 22.30 så detta hade varit en lååång dag. Hade åkt hemifrån 06:40 på morgonen.

Barn på nytt?

Pojkar är alltid pojkar, oavsett hur gamla dom är! Tänk er själva 4 gubbar i åldern 38-45 som far fram i ett huj på en smal guppig grusväg med diverse tvåhjuliga fordon under sig! Det blev duschen för alla fyra, kan jag säga.

Men dom var LYCKLIGA en stund!

Dessa gubbar gillar traditioner (helst egna) och detta var Premiären för Butterwaters årliga vårrus! Så ca. 1 vecka efter den årliga fiskepremiären i Kroksjön så är det då årets första Butterwater mopperace som gäller hädanefter.

Oj, jag svimmade!

Nu har jag provat på att svimma också! Har aldrig gjort det förut och det var inte som jag trodde. Jag trodde det skulle svartna för ögonen och att man trillade ihop i en hög. Istället så började det "bubbla" i huvudet och jag mådde illa, stod och höll mig mot väggen en liten stund tills anfallet skulle gå över och när jag trodde att allt var OK så skulle jag fortsätta med det jag höll på med; klippa ut en bit av "vårtplåster" till Johans fingervårta. Men där blev det istället tomt och jag kvicknade till av att jag dunsade i bakhuvudet i handfatet och blev sittandes på badrumsgolvet. Jag slog i ryggen i barnens badrumspall också och fick värsta bölden på ryggen för att inte tala om bölden i huvudet! Turligt nog så slog jag inte i nackkotorna utan strax till vänster om.

Maken är övertygad om att svimningen berodde på att jag stressar för mycket och håller på att "gå in i väggen". Själv är jag lite mer tveksam till anledningen. Veckan var iof något mer stressig än brukligt, både måndag,tisdag, onsdag och torsdag var det "aktivitet" efter jobbet (där det var full rulle!). Jag har haft "spänningshuvudvärk" från och till under drygt 1 vecka, så också i torsdags när jag svimmade. Jaja, vi får väl se om det händer igen. Gör det det så har jag lovat maken att ta kontakt med sjukvården, nu tyckte jag att det var lite överilat. "En gång är ingen gång" som man brukar säga...

Jag var hur som helst hemma på fredagen och tog det lugnt. Jag var lite matt på förmiddagen men sen kändes det som vanligt. Så igår (måndags) så var det tillbaka på jobbet och full rulle igen. Jag försökte "bromsa" mig själv och inte stressa upp mig i onödan (nu är jag lugnet själv utåt sett även om det är stressigt) och det gick ganska bra. Jag var och handlade efter jobbet (maken körde Tobias till pianolektionen) och när jag kom hem strax efter kl.18 så var jag liiite trött men gick då över till grannen och drack en kopp kaffe och blev piggare igen (för en stund).

Idag är det sista bowlingträningen för T'n'T för den här säsongen (ett stressmoment mindre!). Pianolektionerna är det väl inte så många kvar av heller, tror jag. Tobias har sagt att han inte vill fortsätta till hösten, men vi får se. Han kan ju hinna ändra sig.
Och snart börjar utomhusträningen för J'n'J (fotboll). Johan är rolig; han är tveksam till om han vill fortsätta med fotbollen. Han vill typ gå varannan gång. "-Men det kan man väl inte göra?" säger jag. "-Antingen så tränar man eller så lägger man ner det." Så vi får väl köra denna säsongen så får vi se vad det blir av det. Jimi vill ABSOLUT inte lägga ner fotbollen! Ändå hade jag uppfattningen att det var Johan som var mest intresserad av att börja. Jaja, där ser man vad det svänger. Dom har börjat "tjata" om att dom skall börja med bowlingen till hösten. Vi får väl se om dom orkar lyfta kloten....