Vinter igen!

Vitt, vitt och åter vitt var det ute när man vaknade i söndags! Det började ju snöa redan på lördag eftermiddag och höll på hela kvällen (och natten?). När jag gick och la mig på lördagskvällen så hade det redan slagit över till plusgrader. På söndagen (lunchtid) visade termometern på +7,5! Och snön var BLÖT! Barnen var givetvis ute en hel del och varenda gång dom kom in så var kläderna DYBLÖTA! Det är vid sådana här tillfällen som man är glad att man har en skotork!

Maken ringde redan innan lunchtid och sa att han troligtvis skulle få åka hem idag. Så vid 14-tiden åkte Johan och jag iväg för att hämta hem honom, då hade han fått nya förband över såren och en massa recept på smärtstillande och blodförtunnande.
Vad jag finner lite konstigt är att han fått en blodförtunnande medicin som skall injiceras! Han får alltså själv ge sig en spruta 1 gång om dagen. Tur att han fixar det själv för jag vet inte om jag hade gjort det...

Tack vare smärtstillande så har han inte så vansinnigt ont, det är klart att det stramar välldigt i ärret (speciellt det stora). En annan sak som jag finner "modern" är att han har inte fått några stygn utan dom har "häftat" ihop operationssåren. Så på det stora såret på låret är det ca. 10-15 klämmor, 2 till nere vid knät och 2 vid ljumsken. Vart tog gammalt hederligt svenskt handarbete vägen? Hoppas för hans skull att det inte gör ont att ta bort dem!

Meningen är att han skall belasta det opererade benet fullt, men det är inte så lätt för då gör det ont. Och musklerna vill inte riktigt lyda honom, så han har svårt att röra på benet. Som när han skulle sätta sig i bilen när vi skulle hem så fick han lyfta benet på plats.
Nu är han sjukskriven 3 månader (till att börja med), och han skall på första återbesöket om 6-8 veckor.

Ljusare tider

När jag gick ut för att sopa fram bilen i morse kvart i 7 så var det nästan vad man skulle kunna kalla LJUST ute. När vi kom farande ut ur Gnistängstunneln kl. 07:15 så var det RIKTIGT LJUST! Otroligt vad fort "ljusnandet" har gått den senaste vecka. GOTT!

Fick ett första livstecken från maken strax efter kl. 5 i går eftermiddag. Då låg han på uppvaket, var lite trött men hade inte ont. Själva operationen, som än så länge bedömts ha gått bra, hade börjat vid 9-tiden och vid 13-tiden kom han till uppvaket. Klockan 19 fick jag ett SMS om att han hade fått ett rum. Kl. 21 ringde han igen och sa att han låg utanför röntgen och väntade på att bli skjutsad tillbaka till sitt rum; dom hade röntgat benen för att se om allt såg bra ut. Doktorn hade berättat att dom inte hade lyckats vrida tillbaka hela felvinklingen men det hade blivit betydligt rakare iaf. Maken hade ju en felvridning på benet med över 30 grader och nu sa han att foten pekade iaf framåt! Anledningen till att dom inte vinklade tillbaka mera var något med att dom inte ville riskera att "slita" sönder något annat i benen, bl.a. musklerna har ju anpassat sig till denna felaktiga vinkeln under alla år.

Jag roade mig med att ta ett par "före-bilder" på makens ben innan han åkte iväg för operationen: den övre bilden är när han står "rakt" och den högra är när han vrider ut foten vilket är onormalt mycket för en annan. Observera att han behövde inte anstränga sig för att få foten att peka nästan helt bakåt!

Det skall bli intressant att se hur "efter-bilden" blir....

Jag och barnen skall åka till sjukhuset och hälsa på honom ikväll.

Dagen O

O som i operation. För maken.

Kvart över 7 imorse var det planerat att han skulle ligga på operationsbordet på Mölndals Sjukhus.

Än har jag inte hört något om hur det har gått - fast klockan är ju bara snart kvart över 1 (på eftermiddagen). Så det blir att vänta...

Var till verkstaden igen (!) med makens bil. När den var på service förra veckan så lyckades dom ha sönder kamrems-kåpan. Och dom sa inget! Maken var under bilen (i något ärende?!) och tyckte att det saknades något... Så han ringde verkstan och dom erkände direkt att dom hade råkat ha sönder en kåpa när dom skulle sätta dit den. Men VARFÖR sa dom inte det med en gång, undrar man ju då!

Som lånebil fick jag en splojtans ny Kia Soul! Den är sååå söt (speciellt en svart fräck en)!

Helt OK att köra och då har jag ju en Picanto som referens... Carnival'en är ju i en helt annan standard, går ju inte att jämföra.

Visst är den fin?

Vill ha!

Brrr...

Imorse kan man snacka om att det var KALLT ute! -11,0 visade termometern.
Och då sitter sensorn ändå under taket på farstukvisten....

Men i skrivande stund så är det bara -3,1 utanför fönstret på jobbet.

Idag har jag provat på något nytt: mammografiundersökning.
Inte alls så plågsamt som många ger sken av. Klart ena gången (av 4)
så klämdes och stramades det välldeliga. Men det var bara att bita ihop.
När jag kom ut på gatan igen, efter ca. 7 minuter, så kände jag hur KALLA
mina bröst var! Lite obehagligt, men det gick ju över.

Imorgon får vi se om maken åker in på operationsbordet. Han är RÄTT så nervös,
måste jag ju säga. Igår bad jag honom åka och handla när han ändå var ledig.
Nä, se det hade han INTE tid med, var hans första reaktion.
Han skulle ju PACKA inför sjukhusvistelse!
Men det tar ju bara 1 timme att åka och handla, försökte jag.
Och till slut så insåg han ju att han visst hade tid,
så idag har han "storhandlat" för första gången på eeevigheter!

Maken har haft en trevlig stund idag också; han han pratat i telefon med min svärfar!
Han har ju varit såå illa däran efter sin stroke men för ett par veckor sedan så bara vände det!
Han började dricka kaffe (!), äta och prata! Ett MIRAKEL! Dom var beredda att skicka honom från sjukhuset i Kalix till en "institution" i Haparanda, men när han började göra sådana här enorma framsteg så beslöt dom att behålla honom i Kalix ett tag till. Så maken var JÄTTEGLAD!!!

Vinter!

Idag vaknade vi upp i ett underbart vackert vinterland! Tung, blöt kramsnö låg i ett tjockt täcke runt huset. Sååå vackert!

När man kom ner till Gråbovägen så var täcket betydligt tunnare och snöfallet hade mer eller mindre övergått i regn... Det skall ju bli några plusgrader de närmaste dagarna så risken är ju inte så stor att vi får behålla vårt fina vinterlandskap där hemma heller så värst länge.

Det har inte varit så mycket tid över till att uppdatera mina bloggar...

I lördags var vi och beställde nya sängar till guben och mig. 2 x 80 blir det denna gången. Och med motor! Man kan justera lutning i både huvud och fotända, med andra ord. LYXIGT!Stjärnbädden, tror jag sängarna kom ifrån. Inköpta på Sova i Partille, hur som helst.
Beräknad leverans om ca. 4 veckor.

Och i samma hus som Sova ligger en nyöppnad inredningsbutik med en massa fina saker! Jag fick lägga band på mig för att inte shoppa loss alldeles: det blev bara en 12-pack av små söta praktiska plastburkar. För bara 59:- vilket jag finner prisvärt! Trodde maken skulle protestera å det vildaste men icke då, inte en enda kommentar! (Jag frågade iof inte heller om vad han tyckte.)

Vaken halva natten

Somnade efter kl. 23 igår och vaknade strax innan 01. Gick på toaletten och drack sedan lite för att dämpa ökenkänslan jag hade i munnen. Gick och lade mig i sängen för att sova - trodde jag. Klockan närmade sig 02; satte på radion för att lyssna på nyheterna. Stängde sedan av för att sova. Nixi-pixi! Det gick bara inte! Låg och vred mig i timmar kändes det som. Strax efter klockan 3 flög en ambulanshelikopter över huset (inte första gången så jag känner igen ljudet). Väckarklockan satte igång strax innan halv 6 och då kändes det som om jag precis hade somnat.

In i duschen för att försöka bli människa. Vaknade till liv men så mycket mer är det inte idag. Kommer förhoppningsvis att somna gott ikväll. Det värsta är att jag skall på Tvillingklubbens årsmöte och lämna min revision (jag är revisor åt klubben). Det är ju trevligt att träffa tjejerna så det är inte det att jag inte vill gå dit men jag får nog avstå kaffet så det inte blir en likadan natt igen. Jag var ju på bowlingen med pojkarna igår och drack en kopp kaffe medan jag väntade... Kan det ha varit därför jag sov så dåligt? Eller så hade jag för mycket annat att tänka på; jag kom på att jag inte kunde namnet på den nya lagerkillen (vi har inte hälsat ännu), jag har åtagit mig att vara APO på jobbet efter att Unionen var på besök på jobbet idag... Det är många konstiga tankar som dyker upp så där nattetid ibland. Inte bra.

Nytt år - Nya tankar

Jag hoppas att alla ni har haft en god jul och en bra start på det nya året! Det har vi haft, om man bortser från idag; är hemma med Jimi då han spydde på skolan i morse. Annars har vi varit relativt friska, måste jag säga. En dag hade nästa alla 6 ont i huvudet och var lite småvarma, men det gick över till nästa dag. Lite småsnuvigt och smårossligt hos en del av oss, men det är ju inget att bekymra sig för.

Julgranen är ute sedan ett par veckor sedan, hann dock ta en bild på de vackra kulorna som jag hittade på "det stora småländska varuhuset" för ett par år sedan, men det var först denna säsongen som dom kom upp i granen. Dom är helt i glas och det gick sönder så många kulor förra året (eller snarare 2007) så jag vågade inte sätta upp dem... Och alla höll detta året!

Det har ju varit bra kallt ett tag för att sedan regna och sedan åter bli kallt med isgator som följd.
I onsdags gled jag nedför en av backarna på tvären. Var INTE roligt! I fredags kom jag inte ens upp i backen så det blev att parkera bilen hos grannen och fick skjuts till jobbet! TACK, kära granne, det var verkligen en god gärning! Och TACK du andra granne, som iaf gjorde ett försök med att få bilen över krönet.

Men en av mellandagarna var det sååå vackert här i skogen. Alla träden var vita upptill medan stammarna inte var det minsta frostiga. Såg rent trollskt ut. Framgår inte riktigt på bilden men ni kan kanske TÄNKA er vad vackert det var.
Vår Amaryllis (TACK, svägerskan med familj!) är inne på sista veckan nu, tror jag. Det var 3 GRYMT stora blommor samtidigt + 2 knoppar. Kanske kan man få njuta av dem också innan det börjar se för skräpigt ut? Jag har provat att spara Amaryllis-lökar för ett par år sedan men det blev aldrig något mer av dem. Jo, blad men ingen blomma, så jag har inte riktigt beslutat vad jag skall göra med den här. Det blir nog att gräva ner den utomhus, fast då tar väl mössen den som med alla andra lökar... Jag planterade t.o.m. vårlökar i krukor för att jag skulle få ha dem ifred, men tror ni inte att mössen (eller vilka jag skall skylla på) hade varit där och mumsat!?!