Fösta gången jag åkte med upp till Haparanda så hade jag en bild av hur det skulle se ut; man kunde se fjällen borta i horisonten och det sprang renar över vägen.Jag kunde inte ha mer fel! Haparanda ligger ju precis vid kusten och det syns inte ett spår av några fjäll eller renar. Men i år så fick jag äntligen se "fjällen i horisonten"! Inte så värst många mil bort från Haparanda - ett helt annat landskap (och väder!). Jag såg inga renar mer än på varningskyltarna längs vägen vilket jag noterade för maken första gången jag såg en sådan.
"-Titta, en ren!" Det hade bara varit en massa älgvarningsskyltar tidigare.
"-Var, var?" frågar maken ivirgt och tittar åt alla håll runt bilen rädd för att krocka med en ren (han vet ju hur lynninga dom kan vara.). "-Skylten....", svarar jag. Jag var INTE så värst populär hos maken just då, vi hade kört hela natten från Göteborg och var nästan framme i Haparanda.
Kukkolaforsen är ett populärt turistmål som inte ligger så långt ifrån Happis och vi brukar åka dit en sväng - men i år så åkte vi dit via den finska sidan! Det var en mycket vackrare väg än på den svenska sidan, måste jag säga. Vi stannade till och tittade över till den svenska sidan av Kukkolafors-området och tog lite kort.
Vägen från Övertorneå och ner mot Kukkolaforsen går förbi Luppioberget. Där hade vi aldrig varit förut, av någon konstig anledning, så det var något nytt.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar